Hela den här veckan skriver jag på boken som om det inte finns en morgondag. Jag är just nu inne och grottar i tiden då jag inte fattar att jag börjar bete mig underligt och närmar mig sjukdomen anorexi. Det jag sitter med nu är mitt grovmanus, vilket betyder att det är lååååångt ifrån det slutgiltiga bokinnehållet. Jag längtar till nästa steg redan nu, när boken ska få en mer tydlig form och ordning. Nu skriver jag bara tills fingrarna inte orkar mer. "Vissa dagar gick alla med på att ligga kvar i solstolarna och käka vattenmelon och chips till lunch, vilket gjorde mig lycklig. Då kunde jag nämligen spara mina kalorier till senare på kvällen och på så sätt inte göra den där jäkla appen besviken. HAN lyckades alltid svepa våra Pringle’s rör innan jag “hann se dem” och så lekte jag att jag blev arg på att han hade ätit upp alla våra chips. Jag erbjöds då att få smaka av HON och HAN, som jag sedan åt i långsam takt och när ingen tittade på mig smulade jag ned dem i sanden på sidan av min solstol. Det här låter så galet i mina öron idag. Smula chips i sanden så de andra inte ser? Det låter som om jag är 4 år och inte vill äta upp min smörgås och gömmer den under bordet för mamma? De dagarna då alla ville gå upp och äta lunch i restaurangen lekte jag att jag hade somnat i solstolen eller att jag inte var sugen just då och skulle äta senare. Någonting som jag sedan aldrig gjorde och som alla glömde bort i solens hetta. När jag kom hem från resan jag prata om ovan var det en mix av kommentarer som haglade in: Vissa nära tjejkompisar hade på en middag dit jag inte var bjuden diskuterat om jag drömde om att bli bodybuilder. Tyckte att jag var för musklig. Men majoriteten frågade: Hur har du gjort för att få din fantastiska kropp? En kommentar jag tycker mig se lite för ofta idag. En kommentar som dömer kroppar och stärker ideal osv. En kommentar som exempelvis triggade mig som var på väg in i skiten. Varje dag på Instagram scrollas jag fram till en bild med kroppar och badkläder. En badbild är någonting alla ska få och kunna lägga upp, men på dessa bilder kommenteras det alltid en bedömning av kroppen. Varför gör vi det? Eller, det är klart vi ska kunna ge fina kommentarer till varandra, men majoriteten av bilderna online som får dessa kroppshyllande kommentarer är inom idealets mått. Det stärker idealet och det stärker osäkerheten bland alla som inte är inom måtten. Jag väljer att inte kommentera och ge en bedömning på någons kropp. Det finns så mycket annat att kommentera till vänner och bekanta.
