LINKÖPING! Frid och fröjd, kärlek och löpningen är tillbaka. Jag var rädd att jag aldrig skulle orka hitta tillbaka, men här nere var det inga problem. Love it! Och extra härligt att börja dagen runt ån med syrran Alex. Vips så ringde Carro som hade köpt fikabröd och bjöd över mig på en första kik i deras nya hus. Kanelbullar, wienerbröd och en jäkla massa kackel. Kackel om husköp, lille Walter som snart ploppar ut och blir en liten krabat och bara life. Dessa stunder får en att längta till det riktiga vuxenlivet. Förflyttade oss till soffan och jag blev kär i huset. Och Carros som vanliga känsla för hembonad känsla. De har lite kvar att göra... eller kanske bör jag säga FYLLA? Det är ju så förbannat stort hus. Bara matrummet bakom mig är ju större än hela min lägenhet. NU: FALAFEL NIGHT! Hörs senare.
