Fashion Week har blivit lite av en cirkus. Man går inte längre på modeveckan för att se vad kommande säsong ska bjuda på utan man går dit för att all sin kämpan hemma i garderoben ska bli upptäckt av en streetstylefotograf. Och för att bli det måste man go loco och gärna gå åt utklädnadslådan. Kolla bara denna artikel från Café! Jag vet flera som gärna inte lämnar Grand Hotel direkt, utan de vill gärna stå kvar för att vänta på street style bilden. Det är alltså inte så äkta och ballt som alla tror. Allting är planerat. In i minsta detalj. Visst, det är skitkul att alla branscher får ha en festlig tillställning någon gång i halvåret, men då gör man det för att det är kul. Inger ser heller särskilt road ut på visningarna... som kostar massvis för varumärkena. Tänk om alla kunde ropa: "BRAVOOO BRAVOOO!". Sen råder ju hybris på ett sjukt sätt, vilket är det värsta. Jag hör så många som blir ignorerade av "vänner" för att det inte passar sig denna vecka. För denna vecka (och i för sig typ året om) handlar mycket om att klättra i modestatus och då måste man hänga med den som är mest creddig, bäst varumärkessponsringar och har flest följare på Instagram. Herregud. Jag blir fan bitter när jag hör och ser detta. MOBBING OCH TÖNTFASONER! Med min outfit ovan från 2011 hade jag banne mig hamnat i Vouge. Och jag hade verkligen kämpat vill jag lova. Men Heja alla duktiga brands som hade så pampiga visningar!
