Jag hade en rätt tuff förra vecka. Jag visste ärligt talat inte var jag skulle ta vägen stundvis när Johan hade så gaaaalen mycket på jobbet, åkte utomlands med jobbet, familj jobbade och vår barnvakt var utomlands. Billies galna aktivitet slog verkligen till och jag var inte riktigt beredd ensam. Men självklart går allt! Vi gick på ännu en fin lunch på Villa Dagmar dit Elodie hade bjudit in mig och massa mammor till att fira deras nya kollektion i samarbete med Clara Hallencreutz. På lunchevent går man ju såklart på för att ha en trevlig lunch och mingla med branschkollegor, men det är ju främst en viktig del av jobbet. Precis som vilket mässa eller affärslunch som helst. Så att ha en sprallig och lätt sur bebis med sig är inte helt underbart när man försöker vara närvarande. Kollektionen Playground Spaceland var wow och Clara sa ju det att: "låt barn drömma stort". Och vi bjöds på deras olika pizzor. Så trevligt med tryffelpizza hej! Favorit ur kollektionen: Handduken. Se med dom små stjärnorna på huvudet!! Jag ramlade som sagt i trappen här om kvällen och halva kroppen domnade typ av och var helt ur led. Kunde knappt gå eller ligga ner, men efter en lätt jogg till naprapaten kändes det bättre och jag fick godkänt att springa halvmaran. Det firades med pistagebulle... Och att ta Billie till parken som just nu är i full gång med att prata med alla andra än mig. Den kvällen lagade Johan svamp- och tryffelrisotto med sparris till mig, som en perfekt uppladdning inför loppet. Där av inget passade trevligt glas vin. Johan jobbade in i det sista innan Marbella och jag käkade eeeen och annan Magnum Billionaire. Läste att glass i stora lass är bra inför lopp och min mage mår alltid väldigt bra (jag har ju lite issues) dagen efter jag ätit glass = en glass om dagen. Johan åkte och det var dags för halvmaraton. Jag fick hjälp av syrran och Christian att ta Billie och promenerade ut till Djurgården. Nervös som attan. Egentligen skulle jag springa med min kära Ebba, men hon var sjuk och det kändes lite ensamt att både gå utan varken bebis och kompis. Jag stod lixom där själv... Men snart revansch med min Ebbson! Gick i mål på 1,52 h. Nöjd ändå. Tack Alex och Christian som tog hand om vår prinsessa. På eftermiddagen firade jag med cava i sällskap av Billie. Jag var så sjukt trött att det bara blev soffhäng för oss båda. Inte alls optimalt att ta barn själv efter lopp lärde jag mig. På kvällen beställde jag hem yakiniku och vårrullar från YOI som är en ny favorit hos mig. Extremt fräscht! Och beställde hem en glass jag fått höra ska vara god. Var den det? MUMS! Men inte lika god som billionaire. Lite fräschare i smaken dock, så kan sitta mer fint ibland. Dagarna gick, vi kämpade på med träningsverk och livspusslet. Men så kom pappa hem och vi käkade tonfisk, tomatsallad och kramades. Och jag pustade ut.