Vad jag blev besviken på många av er här om dagen. När jag, en trött mamma som just nu ger allt sitt till en liten bebis, gick ut och skrek av lycka för att jag precis köpt min dröm-lägenhet, och som ska fixas till så den blir ”vår”. Och aggressionerna / otrevligheterna väller in. Jag blev inte besviken på att vi har olika åsikter eller syn på saker, utan på att människans sätt att framföra ett förslag, kunskap eller åsikt görs aggressivt och med ett hat i tonen. Jag var smaklös, oskön och jag skulle tydligen fixa till lägenheten med pappas pengar? Det gör mig ledsen att det är så vi framför vår åsikt och kunskap till någon annan. Smaklöst om ni frågar mig. För det första så var det ett inlägg några dagar efter vi signat. Jag skrev att jag var lycklig, att vi ville göra om, men jag skrev inte "vi ska riva hela skiten". Jag delade glatt bilderna på lägenheten och beskrev vad jag och Johan drömmer om och troligtvis vill göra. Jag skrev att jag älskar den, köpt den för att jag älskar arkitekturen, takhöjden och stilen på hela fastigheten, men också att den ska fixas till. Köper man en lägenhet för massa miljoner så är det klart att jag och många andra vill optimera den, alltså förstora eller minska storlek på rum, och fixa till för att den ska bli VÅR och värd summan vi köpte den för. Vår förra lägenhet köpte vi för att allting var nyrenoverat och vi älskade det. I detta fall köpte vi den inte för att vi blev kära i köket som är byggt 2012 med skavanker. Ni kanske blev kära i det? Kanske kan ni få hämta det gratis om vi ska ha ett nytt kök. Man ska få ha sin åsikt, gärna inspirera mig med sin åsikt, men jag tror mer på approachen: "Jag hade behållt köket av xx anledning, men kanske gjort det mer socialt med xx och xx. Jag är arkitekt och gjort ett liknande projekt innan". Men som sagt. Det är mitt kommande hem. Jag är mån om att mina köp på bostadsmarknaden är smarta och bra, jag är mån om att mitt hem är som jag vill ha det och jag är mån om att följa mina drömmar. Inte för pappas pengar? Vi tjejer pratar om att stötta varandra, men oj vad det svider när en tjej tjänar pengar och vill använda dom på sitt hem. Men det säger ganska mycket att alla som skrev elakt och nedlåtande var anonyma... Ni är inte tjejer som peppar tjejer. Hoppas det känns bra i dagens samhälle! Egentligen borde jag inte ens slösa min tid på att svara er, men jag bryr mig om att världen ska bli en trevlig plats och därför svarar jag nu. Jag är duktig på att inspirera tjejer till att våga vara sig själva, följa sina drömmar, inreda med färg, köpa vintage, allting kring ätstörningar och att vara snäll. Även på att skapa arbetstillfällen. Jag tar telefonsamtal med läsare som har problem med maten, för att jag vill väl och brinner för just det området. Kanske är jag inte den bästa på detta område? Jag försöker mitt bästa, men jag kan inte vara den bästa på allt. Jag tar gärna emot inspiration, men inte påhopp. Kanske kan ni tipsa om hur jag bäst ska tänka om jag vill ha ett nytt kök för att göra det på bästa sätt? Om du / ni nu verkligen måste uttala er om att kommande förändringar är smaklösa och tråkiga: avvakta med din åsikt så du ser hur smaklöst det blir. Det har inte ens gått en vecka. Ni som inte är intresserade av mig och min nya lägenhet: Ni behöver verkligen inte vara här. Men jag är glad att ni är så många som är glada för mig, Johan och Billie och att vi har duktiga arkitekter som vill hjälpa oss att optimera och göra lägenheten till det bättre. För mig. För Billie. För Johan. Och vi ska göra det på allra bästa sätt. Dela åsikter, lär varandra, inspirerar, men gör det med kärlek och omtanke. Vår värld är alldeles för kall just nu. OBS! Tar bort alla anonyma människor i mitt flöde just nu som ger mig bad energy. Så vill du får din kommentar sedd får du kommentera i egen person. Puzz.
