Jag tänkte att jag fortsätter med en monthly update nu när Billie är här. Tidigare har vi kört veckoavstämningar gällande min graviditet, men nu blir det mamma-barn updates per månad istället. Hur låter det? Det är fritt fram att kommentera och komma med tankar, tips eller dela egna erfarenheter och så vidare. Det är bara kul och kanske är det någonting jag kan spinna vidare på i nästa månadsupdate. Let's go! Låt oss gå igenom Billies första månad. Och en bildBOMB. Billie: Hon är nu sju veckor gammal och är snart inne på sin månad 2, men låt oss snacka om hennes första veckor i livet. Billie föddes 47 cm lång och vägde 3016 gram. De första två veckorna sov hon mest och när hon var vaken ville hon äta. Men in i vecka 3 blev hon helt galen. Eller galen och galen, men fort hon var vaken så skrek hon bara om hon inte låg vid bröstet. Jag och Johan fick först panik och bara "vad gör vi för fel? Är det kolik?" osv osv, men jag har nu förstått att det är kvällsoro hon haft. Hon avskyr att ligga på magen, men har börjat älska att bada efter andra försöket. På en månad gick hon upp 500 gram och växte hela 3 cm. STOPPA TIDEN är vad jag känner haha! Mamma Henrietta: Månad 1 har varit underbar, men herregud det känns redan som om det gått ett år. Jag älskar att vara Billies mamma och allting känns så självklart, men jag kan också lätt glömma att jag blivit mamma haha. Jag har ju återhämtat mig väldigt bra och snabbt, så var tillbaka till min gamla garderob redan efter en vecka. Då och då kan jag komma på "just ja, Billie ligger ju här bredvid". Jag har under alla fyra veckor gråtit någon gång varje dag, men inte av depp utan bara lycka. Ibland för jag inte fått någon ro. Men läser ni ovan nu så tänker ni "Lätt som en plätt har hon det", men det blir också fel. Det är så mycket tuffare att vara mamma än vad många tror och speciellt nu när jag också driver flera bolag och Johan precis tagit en ny utmaning. Men Billie är mitt allt, det finaste som har hänt mig och Johan och jag är så sjukt taggad på livet ihop med henne. Det bästa med MÅNAD 1: Att hon är världens mysigaste på morgonen, att amningen går toppen och att hon helt förändrat min syn på livet. Samt att jag mår bättre än vad jag trodde att jag skulle göra, vilket har lett till att vi har kunnat ha mycket kompisar över på fika. Det sämsta med MÅNAD 1: Att jag i vecka 2 fick panik över att Billie började skrika så mycket. Jag fick lixom ont i öronen och kände JAG GER UPP. Tur att vi är två måste jag säga! Samt att jag trodde jag skulle lyckas jobba mer, eller överhuvudtaget. Mina funderingar: Är allas bebisar skrikiga efter klockan 17:00? Hur ofta bör Billie badas? Är det bara jag som känner att jag även vill hinna med mig själv lite?
